malinsetta

Idag när jag cyklade mot skolan hade jag en såndär glad känsla i magen, våren hojtade att den verkligen är på ingång och allt var sådär fräscht och soligt ute.
Längre fram såg jag hur en, till synes ganska snygg, kille i min ålder komma gåendes. Och av någon oförklarlig anledning tog jag av mig glasögonen, bara av en ren reflex. Varför?


Hatade?

Det var ju inte som att killen jag mötte skulle tänkt "oj, kolla den där tjejen har glasögon på sig, vad lustigt.", om jag nu hade valt att behålla dom på. Ändå tog jag av dom. Även om jag ser tusen gånger bättre med dom på så känns det ändå som att jag ser så mycket finare ut utan dom.
Är det ordet glasögonorm som ligger bakom tro? Att man trots allt är lite "nördigare" med brillor? Tja, kanske det.

Oavsett vilket, så fick jag bara ett par minuter senare sota för att jag under några sekunder tänkt illa om mina glajjor. I all hast hade jag nämligen lagt dem i cykelkorgen och när jag sdan parkerade utanför skolan trillade de i marken. Skrammel så låg dom bara där.

ÅÅh vilken tur man kan ha ibland! Tänk vilken lycka att jag trots allt valde de dyrare glasen som hade en mer skyddande och tåligare yta. Inte en repa!

Så, älskade glasögon, från och med idag ligger ni mig ännu varmare om hjärtat.


Nyss hemkommen från skola och stolt över mina, om än mycket enkla, brillor :)